TÄNKVÄRT

(15 december 2021)

Ännu ett år har förflutit och jag har inte skrivit en rad. Vilket år av känslostormar. Fy fan för i helvete. Så får jag inte skriva men det gör jag ändå. Jag har nu om några dagar bott i mitt hus i ett helt år, jag kan helt ärligt säga att jag har inte för en sekund ångrat min skilsmässa, gång på gång visar det sig att jag gjort rätt beslut genom agerandet hos min motpart. Men mitt hus har hållit mig upptagen minst sagt, jag har renoverat det mesta, dränerat, lagt om elen, jagat möss, spindlar, ormar (ja jag hade orm i källaren!). Men inte en sekund har jag tvekat om att jag är trygg i mitt hus och om det var rätt att flytta hit. Sen tänkte jag att det var klokt att även ändra min karriär, så jag hoppade på i januari en 1,5 års utbildning som var otroligt mycket mer utmanande än jag kunde tro. Så tyckte jag att det var klokt att dra igång ett dejtingmaraton. Det var däremot inte så klokt, något jag ständigt förundras över är mitt hjärta. Hur är det möjligt att känna så mycket? Uppgångarna är fantastiska, men nedgångarna... nej det är ju omöjligt. Men inga toppar utan dalar...? Dock har jag väl insett nu sedan ett par månader tillbaka att det kanske vore bra att ta det lite lugnt. Efter att ha varit minst sagt hårt hållen länge letade jag på fel platser efter bekanta situationer men har nu tvingats inse att jag måste ta det lite lugnt och försiktigt. Ingen kommer in i mitt fort utan goda avsikter.  

2022 kommer bli ett år fyllt av familj, lugn, harmoni, kärlek och karriär. Det kommer bli ett år där jag nu helt efter ett par år av stress ska landa, landa i mig själv, följa mitt hjärta och min själ. Jag ska lova mig att vara sann mot mig själv och min väg. 

(tisdag 15 december 2020) 

2020 alltså... vilket jäkla år. Har inte skrivit så mycket ser jag, försöker helt ärligt bara hålla mig över ytan. Inte trodde jag att det här året skulle innebära en sådan känslostorm som det gjort. Tänk att jag tagit modet till mig och faktiskt genomgått (genomgår...) en skilsmässa. Jag har helt egocentriskt valt att göra vad som är bäst för mig utan att ta in alla andra. Jag har två barn, som ja absolut säkert mått bättre av att vara kvar i en kärnfamilj, men jag vill tro att jag visar dem att man ska följa sin egna väg och göra det som gör en lycklig. För helt ärligt så var det många år sedan jag kände mig lycklig i min relation. Jag är på det klara att min ex-man inte avsiktligt gjort de saker som jag upplever att han har gjort. Men jag är helt hundraprocentigt säker att jag inte kunde leva i det förhållandet. Jag har under så många år försökt att jämföra mig med andra, hur har de det? Är de lyckliga? Vad gör deras män? Är jag överkänslig? Ska det vara så här? Den livsfilosofi jag söker och vill leva i handlar om acceptans i alla lägen - går inte detta emot det? Men tillslut insett att det är ju jag som ska leva i förhållandet så då är det ju endast min åsikt som räknas. Det spelar ju ingen som helst roll hur andra har det, de lever ju inte mitt liv och jag lever inte deras. 

Nu sitter jag själv i ett halvtomt vardagsrum med en bäddmadrass till soffa. Maken flyttade ut i söndags, och barnen är hos honom i hans nya fina radhus inatt. På fredag får jag tillträde till mitt alldeles egna hus! Fy fan vad jag är stolt över mig själv. 

(torsdag 29 oktober)

I april så ringde jag Susanne på Regnbågen i Haga (under Corona tog hon vid vissa tillfällen bara emot telefonkonsultationer) både som coach som hon också är men för vägledning. Hon la tarot för ett år för mig och jag gjorde anteckningar för höjdpunkterna varje månad. Nu när vi är i slutet av oktober är det nästan skrämmande hur rätt läggningen är för mig så här halvvägs. Man kan tro att man projicerar det hon skriver, men jag har svårt att se att omständigheterna kan ändras utefter vad hon säger. Allt ifrån relationer, jobb till känslor. 

Lyssnar för tillfället på Björn Natthiko Lindeblads bok Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk . Björn och jag är uppväxta i samma stadsdel och jag har träffat på honom en del genom åren, han är mysig och skriver mycket om att man inte ska tro på det man tänker vilket är så sant och så svårt :) Som jag skrivit många gånger, en tanke är ett verb, alltså något man aktivt gör. Styr om dina tankar, försök att finna mellanrummet bakom dina tankar och finn stillheten och tystnaden. Meditera, meditera, meditera... 

(fredag 10 juli) 

I onsdags gjorde jag en liten roadtrip efter en väns rekommendation och besökte Mirakelmannen i Kisa . Det är svårt att smälta detta möte, men ska försöka. Den förhandsinformation jag hade om Lasse som jag träffade var att han är "the real deal", typ han har magiska krafter och det går inte att bullshita hos honom. Anledningen att jag ville/behövde träffa honom är först och främst att finna styrka i den separation jag går igenom nu men också då min strävan efter andlig utveckling och nyfikenhet i mig själv. Först körde jag fel och råkade komma lite för långt, körde hela vägen till Kisa istället för att svänga av i Vimantorp, när jag ringde Lasse var han ändå ute och körde så vi möttes snabbt på Coops parkering så dirigerade han mig rätt. Jag fick sedan sitta och vänta i 30-40 min i en röd liten stuga för han skulle bara... några grejer först. Test i tålamod kanske, men det gick bra :) . 

När vi satte igång så fick jag först berätta en del om mig själv och lite varför jag var där och det tog inte lång tid innan han sa att jag var som en heliumballong som svävar i rymden med bara ett litet snöre fäst på jorden och att jag behövde komma tillbaka in i kroppen. Han målade upp en bild på mig där mitt fokus är hjärna och hjärta men att jag glömt resten av kroppen. Jag har varit så fokuserad på kropp, knopp och själ men har haft lite fel uppfattning av vad kropp innebär; jag trodde mer att det handlade om att äta rätt och motionera regelbundet. Lasse rättade mig och sa att man måste bebo sin kropp och som kvinna och som Jag vara mer i hela kroppen och framförallt livmodern. Min trygghet i livet kommer från min pappa som jag känner är den enda personen (utom mina barn möjligtvis) som verkligen älskar mig villkorslöst. Han försökte få mig att inse att den personen som ska älska mig villkorslöst är jag själv i första hand och att min styrka ska komma från mig själv. Lättare sagt än gjort kanske... Jag fick sedan ligga på en bänk, han tryckte ut punkter i kroppen som gjorde något så infernaliskt ont, skrek och grät högt. Många känslor bubblade upp och han tog vänligt bort all skit som låg lagrat i mina cellminnen. I början av övningen fick jag göra styrketester med min pappa i mitt inre där jag var stark som en björn, och sedan med mig själv där jag var svag. När han kört på i någon timme fick jag sedan göra samma test och då var jag lika stark själv. Han satte helt enkelt ett självförtroendeankare i mitt inre där jag är min styrka i livet. Detta har jag försökt att nå via hypnos och meditation men inte lyckats med helt uppenbarligen då jag helt ärligt vet att jag sökt mitt självförtroende (eller självkänsla) i prestationer och yttre faktorer (och det kanske varit något skadat av de relationer jag varit i) . Vi får väl se framöver om detta stannar, men sedan i måndags när jag först pratade med Lasse i telefon har jag känt otroliga energier i min kropp och sedan i onsdags så pulserar hela min livmoder och underliv och kanske återtar sin urstyrka som den starka kvinna som jag gömt och nu är. Lasse la dessutom in i sessionen sanningar om mig själv och hemligheter jag inte berättat för någon vilket jag i efterhand fått rysningar av när jag tänker på det, hur faaaaan kan han veta... ;) 

(tisdag 7 juli) 

Mycket som händer i mitt liv just nu. Jag känner att jag håller på att göra upp med min karma på lite olika sätt och har den sista tiden behövt mycket hjälp från den andra sidan. Även om jag vet (eller borde veta) att jag egentligen bara ska lyssna till mig själv. 

Jag har varit tillsammans med en man i ca 10 år, 3 första åren var minst sagt turbulenta då vi båda var unga och omogna. Men för 7 år sedan bestämde vi oss för att köra på riktigt all in. För 4,5 år sedan kom vår älskade son och 2 år senare vår älskade lilla dotter. För mig innebar livet som mamma en helt ny kärlek och omställning jag inte alls var beredd på. Men också inom mig en säkerhet och trygghet som jag aldrig tidigare upplevt. Samtidigt som detta skedde så gjorde jag min andliga upptäckt och har med dessa två delar funnit helt ny mening med livet. Jag har insett att min man och jag (vi gifte oss för inte så längesedan) är oerhört olika, till den grad att jag känner att vi inte kan leva ihop. Jag har upplevt att jag varken blivit lyssnad på, sedd eller förstådd under större delen av våra år tillsammans. Självklart har det funnits oerhört mycket kärlek också, men jag har alltid haft en dålig magkänsla. Jag har aldrig känt att jag kan vara mig själv och att min personlighet inte tagits emot bra, samt ett glapp i kommunikationen. När jag tillslut insåg att det som varje dag drog ner min energi och mitt välmående var vår relation så var jag tvungen att bryta. Jag har verkligen försökt att stanna kvar, framförallt med tanke på våra underbara fina små barn, men jag känner att jag slår volt på mig själv och lever emot min vilja. När jag tillsist satt i bilen på garageuppfarten med båda barnen i bilen och fick en panikattack för jag ville inte in i huset till min man kände jag att jag måste ut. På kvällen där för 2 månader sedan bad jag om en separation vilket han motvilligt gick med på, men insåg att det kanske var det bästa. Det tog inte så lång tid innan han var klar med provseparationen och ville tillbaka. Men jag känner mig fri, det är rätt inom mig, jag vill inte mer. Jag vill att vi ska kunna ha en bra vänskaplig relation med tanke på våra barn, där vi alltid behandlar varandra med respekt och alltid sätter våra barns välmående i första hand. Det handlar inte om oss längre. Det är vårt jobb nu att låta dem gå igenom den här separationen i trygghet. Man behöver inte ha någon uråldrig bild av en separation där man ska hata varandra och göra livet svårt för den andre. Har vi inte kommit längre i utvecklingen än så? Kan vi inte båda lyfta blicken och se det hela perspektivet? 

(torsdag 2 april) 

Alltid om jag känner mig orolig eller bortkopplad så tar jag min flykt till skogen och Louise Hay. Igår tog jag bilen ner till Spårhaga och hittade en skogstur på 9 km i helt fantastisk skog och lyssnade på Louise (här) i några timmar. Hon har en sådan fantastisk röst och lugn i sig som gång på gång påminner mig om livets mening och kraften vi besitter. På kvällen sedan så tittade jag på en dokumentär om Hjärtat på Gaia som var väldigt fin. Den säger bland annat att den längsta resan man gör i sitt liv är den från hjärnan till hjärtat. Det stämmer bra, jag känner att jag är på god väg men tyvärr lever jag mycket från hjärnan fortfarande. Det tar mycket mod att enbart följa hjärtat - men det är min målsättning. 

Jag känner att även om jag försöker att hålla mig lugn och positiv i dessa tider så påverkas jag ändå av det kollektiva medvetandet och dess oro och grubbler och behöver extremt mycket motion, meditation, yoga och positivt tänkande. Jag hoppas att detta är över snart, men tyvärr kommer en efterföljande finanskris som kommer ta tid att reparera när Coronan är över. Dock tror jag att det kommer ske ett stort skifte i hur världen ser ut, man kommer nog se över många delar av affärsvärlden som inte behövs i samma utsträckning som resor, exporter/importer och inköpskanaler kommer nog att ändras. Nya typer av tjänster kommer att krävas och jag hoppas på en mer medveten värld. Bara på några veckor har luften blivit renare, mindre utsläpp och färre transporter. Moder jord vet nog vad hon gör, mänskligheten måste bara lyssna. 

(onsdag 18 mars)

Det är skakiga tider, minst sagt. Rädsla som sprider sig runtom i världen och människor får verkligen se över vilka de verkligen är. Både Karin Westerberg (Facebook medium kan man säga) och Marlene Eckerlöv på Regnbågen i Haga (Göteborg) hade varnat för dessa tider utan att vara för påträngande. Jag skrev ju om Marlene efter mitt besök hos henne 2017 och tyckte att hon var galen som varnade om dessa oerhört svåra ekonomiska tider som skulle komma (haha) men jag ville inte lyssna då. Den nya världen som så många siat om är här. Människor (inklusive jag själv) får verkligen ta en funderare och se över sina prioriteringar och vanor. För min del slår det hårt finansiellt då jag är egenföretagare, jag har alltid haft en stor tillit i mitt företagande och att allt kommer att lösa sig, men med alla pengar placerade på börsen (och inte en chans att jag säljer nu) och kanske kommande löner bortblåsta får jag också fundera vad jag lägger mina resurser på. 

Jag har hittills valt att gå in i det inre. Jag läste in på röstmemon Den Fysiska Resan (av Brandon Bays) - en guidad hypnos som tar en tillbaka till gamla cellminnen och lagar dem kan man säga. Fy fan kan jag säga, jag trodde inte att det skulle vara så starkt när jag gjorde det själv, men på något sätt så har det hittills släppt ner mig till oerhört traumatiska situationer jag utstått i min barndom som jag helt förträngt. Jag har ont i hjärtat nu för jag gråtit så mycket men jag känner att det släpper i kroppen och jag ändå känner mig lättare. Får vila nu ett tag. Om du som läser detta har läst Resan och vill att jag skickar ljudfilen till dig kan jag göra det, maila mig på info@filosofibloggen.com så fixar jag det. 

I förra veckan var jag i Stockholm med några vänner för att fira en födelsedag. Jag hade bokat Dr. Marie Gershagen på www.sthlmholistique.com för en mediyoga session kan man säga. Vi var 6 st inklusive Marie och min Fasters kompis Ursula som är medium. Vi hade en helt fantastisk upplevelse och jag låg och vaggade i källan länge, jag kände också att jag kan heala mig själv mycket starkare än jag trodde. Min faster som hade haft förlamning länge i sin arm blev av med den, hon var alldeles lyrisk. Vi blev alla helt påfyllda av kärlek och det var en helt magisk upplevelse, Marie är en strakt lysande själ som jag varmt rekommenderar. 

(tisdag 10 mars)

För en stund sedan tittade jag färdigt på dokumentären Heal som finns på Netflix, det var fint att se att jag numera känner igen alla andliga guider, läkare, professorer etc. som de intervjuar och som är experter inom alternativ medicin och andligt läkande. Ett mycket vackert mantra som jag fastnade vid som Dr. Joe Dispenza sa var;

"den heliga kraften som skapade mig är också den som skall läka mig" 

För att sammanfatta dokumentären men också många läror som finns där ute, där var och en är salig sin sak, så är det att de flesta sjukdomar och åkommor vi har har vi dragit på oss själva. För att läka dessa så behöver man finna cellminnet som härleds till problemet. Det kan vara att man kände sig utanför som barn vid flertalet tillfällen och sedan som vuxen aldrig kände att man räcker till. Och att man på grund av den stress som grundproblemet orsakade skapar värre sjukdomar såsom cancer, nervsjukdomar, psykiska problem etc. som läkarvärlden vill ersätta med medicin, som visserligen kan bota symptomen men inte orsaken. De olika andliga ledarna vill helt enkelt hjälpa en med sina procedurer (typ Brandon Bays med resan, Bernstein med sin uppställning, Alexander Lloyd med sin healingteknik, Dr. Joe Dispenza med sitt tillvägagångssätt att nå källan etc.) att finna orsaken till problemet, ta itu med det genom att kännas vid det, förlåta sig själv och den person/personer som är förknippade med just den händelsen och sedan gå vidare. Genom att även använda sig av visualisering och se sig själv läka problemet om det är en kroppslig åkomma och även meditera och ge kroppen bra och näringsfylld mat så kan man helt bota de värsta av värsta sjukdomar eller psykiska besvär. 

Låter väl enkelt när man läser det så här, men glöm inte självinsikten och ens egna roll i händelsen. Det finns alltid två sidor till varje mynt och tills dess att man tar itu med ett problem, situation eller händelse så kommer det alltid komma tillbaka till en. Lär dig av det och gå vidare med det fantastiska som faktiskt är våra liv. Bara att vi är här är ett mirakel så försök att njut av resan. Se ditt liv som en film; en film utan handling där allt bara rullar på blir snabbt rätt tråkig att titta på. Din själ är skådespelaren, universum är producenten och du är huvudrollskaraktären. 

Det händer saker konstant för dig, lär dig och upplev allt med fullt medvetande. 

(onsdag 5 februari)

Jag prenumererar på en streamingtjänst som heter Gaia, igår var jag sugen på något annat så jag letade bland dokumentärer och hittade Joe Dispenza som talar varmt om meditation (han har även en youtubekanal här ) . Efter att ha tittat på 2 dokumentärer om hur (hans) meditation påverkar hjärnan och ens upplevelse i livet så hittade jag en meditation på youtube ( här ) av Joe, och jag måste säga att det var en helt fantastisk upplevelse!! Det var som att göra resan ner till kärnan men utan att göra hela hypnosprocessen innan (även om jag varmt rekommenderar Resan!!) jag blev alldeles fylld av ljus, energi och kärlek <3 <3 <3 Jag hittade även en annan meditation som jag ska lyssna på ikväll som verkar vara av hans standard som han säljer på sin hemsida (men denna länken är gratis) här .

(fredag 24 januari)

Det är svårt att hålla sig ovanför ytan med 2 små (underbara) barn som tar all ens tid. Jag försöker att meditera, yoga, träna och vara i skogen så mycket jag kan men det blir lite tid kvar till böcker och uppdatera den här sidan. Jag upplever dock att mina känslor är mycket starka och nära till hands; när jag mediterar eller yogar så känns det som fantastisk sensation i kroppen och berättar vänner eller bekanta något fint eller rörande så känner jag det med hela kroppen mycket mycket mer än jag någonsin gjort tidigare. Jag vet inte om det är ålder, moderskapet eller att jag känner mig närmre källan som gör att jag känner mig så mycket mer emotionell. 

Jag har funderat över en bok som jag läste för många år sedan om HSP (Highly Sensitive Personality av Elaine N. Aron) eller högkänslig personlighet. 

Jag hittade en artikel från Expressen : 

"HÖGKÄNSLIGHET LIKA VANLIGT HOS MÄN SOM HOS KVINNOR

➽ Begreppet HSP, highly sensitive person, myntades av den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine Aron som skrivit flera böcker om ämnet. Hon menar att upp mot en femtedel av oss är mer eller mindre högkänsliga och det är lika vanligt hos män som hos ­kvinnor.
➽ Det som utmärker högkänsliga personer är att de har svårare att filtrera intryck, de bearbetar också intrycken på ett djupare plan. Detta kan leda till att de lätt blir överstimulerade och behöver dra sig undan. Högkänsliga personer är oftast också kreativa, intuitiva, begåvade och djupsinniga människor med stor inlevelseförmåga.
➽ Forskning har visat att samma beteende finns hos djur. Bland djur har de högkänsliga en evolutionär funktion eftersom de kan vara mindre risk­benägna och mer uppmärksamma på faror."

Jag är en väldigt social person och älskar att vara bland vänner och bekanta, så ofta efter jag spenderat längre tid med människor eller varit i stora folksamlingar, krogen, resor eller vad som nu var -behöver jag spendera mycket tid i skogen, meditera, yoga - eller tidigare när jag bodde ensam i stan behövde jag flera kvällar i veckan själv för att kunna känna mig normal igen och balansera min egna energi. För mig känns det som att jag ser och känner allas energi, sinnesstämningar och får den liksom fysiskt i kroppen. Sedan ett par år tillbaka känner jag nu även healingenergin i kroppen, så så fort någon berättar om besvär, sjukdom eller något som bekymrar eller stör dem kan jag liksom inte hindra mig själv att skicka helande krafter eller som jag själv känner det, blåsa eller diskret fnysa typ stjärnstoft över personen i fråga. Kan vara alltifrån mina vänner och familj till affärsbekanta eller folk jag stöter på av en slump. Tidigare var jag rädd att om jag skickar för mycket så tar jag av min egna kraft, men nu ser jag det inte så, det är en oändlig källa av kärlek som räcker till alla och blir över - bara inte alla som förstått det ännu.  Måste bli bättre på att använda det på mig själv bara när jag behöver det- så mycket lättare att se hos alla andra utan en själv. 

(fredag 8 november)

Det är lustigt hur allt kommer till en när det ska. Jag kände efter jag varit på Regnbågen i Haga (bokhandel, kristaller, medium, smycken och övriga andliga/spirituella saker) förra veckan att jag inte var klar, jag hade inte hittat boken jag var ute efter. Jag hade sparat en tråd på Facebook från tidningen Nära där de bett följarna skriva om någon bok de läst som förändrat deras liv, de flesta böcker de tipsade om hade jag redan läst, men många refererade till Brian L. Weiss, M.D.'s bok Many Lives, Many Masters . Jag passade på att gå in igen till butiken i onsdags när jag ändå var i Haga på ett möte och letade runt bland böckerna. Precis som Brandon Bays bok Resan, låg även denna ovanpå de andra böckerna och bara väntade på att jag skulle ta den och jag kände direkt att jag hittat den. Jag tänkte först att jag skulle spara boken till Argentina (ska åka dit den 26:e november för att hälsa på min gamla värdfamilj från mitt utbytesår i gymnasiet) men igår kunde jag inte hålla mig. Jag kände på en gång att kroppen glödde när jag började läsa den, hann bara läsa en tredjedel innan läggdags, men har knappt kunnat sova för känner mig så ljus och lätt. Tänker att en full recension på boken kommer när jag läst färdigt den, men i stort så handlar det om en välrenommerad psykolog som gått de bästa skolorna, med toppjobb som får en patient som lider av diverse besvär, efter år av terapi utan framsteg provar han hypnoterapi, och kommer då i kontakt med hennes (patientens) tidigare liv OCH till fasen mellan liven... och då pratar han direkt med källan. Han var först skeptisk då detta sa emot allt han lärt sig och tror på men inser att det är äkta. 

(tisdag den 5 november) 

We are who we think we are. Så sant, jag kollade på Split (Viaplay- i treserien Unbreakable, Split och Glass) som handlar (dels) om schizofreni. Var ute och gick dagen efter och kunde inte sluta fundera om det var universums sätt att visa oss att samma person kan vara helt olika personligheter med totalt olika karaktärer beroende på hur man tänker. I vetenskapen kallar man ofta schizofreni psykoser, men det är ju ändå erkänt att en person kan agera som en annan under en period utan att minnas den andre karaktären. Det går även en serie på Netflix där jag bara sett ett par avsnitt (Living with yourself) där huvudkaraktären blir klonad av misstag. Storyn är att han är en rätt deppig typ som blir mer och mer misslyckad, likgiltig och olycklig i sin vardag - så får han höra om ett spa som gör en bättre. Han köper behandlingen och vaknar upp i en säck i skogen, han skulle uppenbarligen varit död - men lyckades överleva på grund av slarv (det är en komedi...). Han hittar hem till sitt hus där han hittar sig själv med sin fru - alltså en klon. Fast en lyckligare, gladare, självsäkrare version av sig själv. Klonen och han är samma person, utseende, minnen och omständigheter men kontentan är ändå hur han hanterar sin vardag, jobb, fru, situation och liv. Så helt plötsligt är de två samma person med med helt olika inställningar - vilket gör det supertydligt hur stor betydelse man själv har i sitt liv.

Vart jag vill komma med dessa liknelser för att vara övertydlig är helt enkelt att ens egna inställning till sig själv, livet och alla omständigheter och allt som händer till/för en kan man hantera enkelt genom att bara agera genom kärlek, eller genom sitt bästa jag. Du kan ju helt enkelt bestämma din inställning till din vardag. 

Jag var på regnbågen i Haga häromdagen för att köpa lite böcker (jag köpte Prinsessan Märta-Louises bok om änglar och ett par fler jag inte minns nu som ligger i min resväska inför min nästa resa). Där träffade jag på Helena Magdalena Ivekranz-Nätt som bläddrade i Neale Donald Walsches böcker (som jag skrivit om tidigare - Conversations with God) som hon skulle köpa till sin man. Jag kom på att det var längesedan jag lyssnade på honom så kollade Spotify om han hade någon podd eller liknande och hittade en jättebra podd (klicka här för att lyssna) så igår när jag hade en hel tvättstuga med tvätt att vika så lyssnade jag på honom under tiden. Han pratade mycket om det han skrev i sina böcker, men en grej fastnade som jag glömt att jag vet och läst många gånger (som även refereras i bibeln av Jesus) - Jag är det, jag är. Alltså att vi är ALLT, vi är kärlek, ljus, du, jag, trädet, havet, känslan, vreden, eller egentligen allt omkring oss. Men han sa det på ett annat sätt, typ att om jag upplever mycket upprepande problem så är det för att vi identifierar oss så mycket med just den typen av problem (eller utmaning...). Så om vi vill ha mer kärlek, lycka, vänskap, rikedom etc. så måste vi inse att vi ÄR det. Alltså jag ÄR kärlek, ÄR vänskap, ÄR lycka etc. Så fort jag började tänka så - så har jag börjat tänka så om allt jag vill dra till mig och hjärtat känns alldeles glödande. Underbar känsla. Så med det sagt du ÄR inte stress, oro, ångest, rädsla eller vad du nu går och funderar över. Du ÄR ju vad du tänker, så välj väl. 

(söndag den 15 september)

Nu var det väldigt längesedan jag skrev. Som delat tidigare är det svårt att hålla sig över ytan med två små barn och företag. MEN som vanligt håller jag mig så mycket jag kan inne på det andliga och spirituella spåret, för att slippa utmattning eller utbrändhet med tusen bollar i luften (2 barn 1,5 och 3,5 år, flera företag, hus, hem, projekt, vänner, familj etc.) så springer jag varannan dag (så länge jag är frisk och hemma/möjlighet) i skogen eller på löpband hemma om det är skitväder. Nu fick jag även bevisat min teori i Vetenskapens Värld om skogens läkande effekt. Jag har alltid gått runt och kramat träd och spenderat mycket tid i skogen och verkligen känt energin och lugnet komma tillbaka till mig och är även där när jag behöver få svar och nya idéer eller insikter. Sen försöker jag att yoga och meditera varje dag mer eller mindre och styrketräna ett par gånger i veckan också. Youtube är ju ett fantastiskt verktyg för mig som inte har tid just nu med att gå till gymmet (och jag tycker helt ärligt mycket bättre om att träna ute eller mer tidseffektivt hemma) Det finns HUR mycket gratisprogram som helst som man kan köra hemma utan vikter eller hjälp - nu t.ex. kör jag högintensiv träning med Heather Robertson  . 

För ett par veckor sedan köpte jag ett hypnospaket med 8 olika program av Erik Olkiewicz där jag varje dag lyssnar på hans sköna stämma. Detta för att stärka mig själv och hålla mig frisk! Jag var på hans kurs för ett tag sedan och har också spelat in på röstmemon på telefonen en del egna hypnoser, ibland kommer jag istället ner i "Källan" vilket är helt fantastiskt när det händer. Jag märker att det blir lättare och lättare att falla ner och att komma i det läget ju mera jag hypnotiseras eller mediterar. 

Jag har även varit hos härliga Elisabeth Olsson igen på healing, bara genom att komma genom hennes dörr känner jag kärlek i hela kroppen. Tror att hon och jag har delat något tidigare liv ihop. 

(fredag 10 maj)

Igår var jag hos Elisabeth Olsson för andra gången för att testa regressionsterapi, alltså gå tillbaka till tidigare liv. Det var lite liknande nedstigning i hypnosen som hos Erik Olkiewicz och Brandon Bays. Terapeuten/hypnotisören läser liksom efter ett manus för att komma ner i det undermedvetna. Nu är jag ganska van vid hypnos och har ändå relativt lätt att slappna av. Jag får mina "hypnoskinder" när jag är där nere - vilket känns som att de är alldeles varma och sedan går det till hela ansiktet och sedan kroppen som blir lite domnad. För er som inte vet hur hypnos funkar så är det inte som många tror att man är helt borta och inte minns någonting. Vad man gör är att man går ner i sitt undermedvetna och tvingar undan den medvetna hjärnan och när man är därnere så kan man jobba med olika delar, antingen om man vill få bort en fobi, lägga in en suggestion eller vad man nu vill göra (arbeta med ett problem, hitta ett tidigare liv, se djupare perspektiv osv.)  

När jag var nere i det undermedvetna så försökte Elisabeth guida mig till ett vackert vattendrag/sjö/tjärn där jag skulle se i vattnet mina tidigare liv, men jag fick ingen klar bild. Istället kom Ärkeängel Mikael igen (som han gjorde hos Brandon också) som en mentor och sa att jag inte behövde se mina tidigare liv för att gå vidare. Jag fick se att jag varit blind, blivit stenad, varit en indisk vis man (såg även Paramahansa Yogananda där som hälsade lite) - men jag kunde inte se en tydlig bild av mig, bara liksom vetskapen att det hade varit jag. Och jo - att jag levt ett liv i Atlantis - där kunde jag bara skymta magin på något sätt och att jag varit kvinna där. Elisabeth försökte guida mig så att jag skulle se klarare, men jag växte istället i källan i mig och hela jag expanderade i kärlek och kraft och mina händer fylldes av glödande energi. Sedan blev jag helt överväldigad och skulle gå igenom en portväktare. Då kom jag till en rosaskimrande plats vid en sjö i en skog där (ja detta låter sjukt) Gud, Jesus, Mimmi (mormor), Marcus (bror) och Hanneke (familjevän och "häxa" - healer har jag insett senare) mötte mig. De överöste mig med kärlek och kysste mig överallt i ansiktet, Gud i pannan, Jesus på näsan och de andra på kinder och haka. De sa att det var dags nu, att det är dags att gå vidare och att jag skulle lita till mina healingkrafter, att jag var sänt hit till jorden för att vara en ängel ibland oss. Hjälpa mina vänner och familj runt omkring mig - och de nämnde faktiskt några namn på vänner som stod först på tur. Sedan sa de att jag behövde mina tidigare erfarenheter för att komma hit. Det var också dags att sluta försöka fly från kraften. Lita på min instinkt, intuition och magkänsla. Det finns bara kärlek och kraften finns inom oss. Det är så svårt att försöka sätta ord på detta och när jag skriver och läser vad jag skriver samtidigt låter det ju helt konstigt. Men det var en helt magisk känsla i hela kroppen och jag skakade och grät samtidigt som hur jag kände hur kärleksfull energi bara flödade genom hela kroppen. Det var verkligen det starkaste jag varit med om. Händerna öppnades och jag kände hur liksom eld brann i dem och jag bara blev starkare och starkare. Sedan var väl tiden slut (skratt) för mitt i allt detta magiska så ville hon guida iväg mig. Då kom vi tillbaka till det himmelska magiska trädet och jag skulle igenom det för att komma tillbaka till jorden. Jag såg trädet och insåg att jag gjort den här resan många gånger förut. Jag ville dock inte alls tillbaka. Men nu är jag här, full av kraft, kärlek och energi och vet liksom inte helt hur jag ska hantera detta. Just nu räcker det med att jag andas så blir mina kinder alldeles varma och hjärtat blir fyllt av glädje. Vilken fantastisk upplevelse (som 99% av befolkningen aldrig skulle tro på ;´-) ) men jag känner mig så tacksam över att få ha varit med om detta <3 . 

(söndag 14 april)

Nu är jag i Köpenhamn på Brandon Bays - Journey Intensive  3-dagars intensiv kurs. Jag läste som tidigare nämnt när jag var i Thailand hennes bok Resan som fascinerade mig på en gång och gjorde mig nyfiken på mer. I hennes bok berättar hon om sin egna läkning av en cancersvulst stor som en basketboll genom att gå in i tumörens kärna och finna ursprunget till varför cancern växte i henne (cellminnen). Genom att hon kunde läka sig själv utvecklade hon en process som hon kan hjälpa andra med. Denna process kan man kalla "The Journey Process" och i boken, som inte kostar många kronor, kan du läsa om hur du själv (med hjälp av en partner) kan gå igenom denna process för att läka i stort sett vilken fysisk eller psykisk åkomma som helst. För min egen del vill jag ha hjälp med, precis som på hypnoskursen, begränsningar och rädslor som jag har, men även komma in i själva Källan/ljuset som hon beskriver att man kommer in i genom hennes resa. Jag har upplevt ett par gånger detta genom spontana händelser, men då inte riktigt förstått hur jag ska handskas med det eller gå vidare och djupare in i denna Källa. Så för min del är nog när jag tänker efter den största anledningen till att jag ville gå denna kurs att komma i kontakt med Källan/ljuset/gudomligheten eller vad man nu vill kalla det och utforska det mer. 

Igår som var första dagen på kursen fick vi då träffa den här fantastiska Brandon Bays - hon är idag 65 år gammal och har hår som lyser som en ängels och vackra glittrande ögon som är fulla av liv, kärlek och energi. Man kan verkligen känna hela henne och hur hon verkligen brinner för detta. Hennes liv består av 44 veckors turnerande runt jorden per år där hon lär vanliga dödliga som jag, men även världsledare om hur du går igenom The Journey/Resan. Trots detta hektiska leverne så lyckas hon förmedla en sådan energi, glöd och ödmjukhet som smittar av sig på alla runtomkring henne så det är svårt att inte ryckas med i hennes Resa. 

Denna första dag fick vi - efter en hel del övningar, demonstrationer, exempel, dans, meditationer, gråt, skratt - gå igenom den fysiska processen. För att vara helt ärlig så hoppade mitt ego in flera gånger under processen och undrade vad sjutton jag sysslade med och lät mig bara nosa lite på Källan - men däremot djupt in i känslorna. Den gick effektivt igenom alla andra steg av Resan men jag blev besviken över att jag inte kunde slappna av såpass att jag verkligen kunde få känna denna oändliga kärlek - Källan. Man gör övningarna på varandra med Mentorer som övervakar - men efter någon timme fick jag tyvärr skicka iväg den första mentorn och min partner och en tredje fick hjälpa mig (jag var för kritisk i mitt huvud) - då gick det bättre - men det var liksom bara en fraktion av vad jag visste fanns. Vi körde en rätt hård dag från 8.30 - 21.30 så jag var helt slut när jag kom tillbaka till hotellrummet (kursen är på ett hotell i KBH). Ändå vaknar jag idag och är helt vrålpepp på dagens program, och konstigt nog - trots att jag inte helt känt Källan - så känner jag ett lugn i mig. Kanske processen fungerade ändå? 

Idag fick vi återigen meditera, dansa, lyssna på fantastiska exempel och demonstrationer med kursdeltagare - för att vaggas in i processen. Och sedan in i den fysiska processen. Den här gången fick jag en helt fantastisk upplevelse som jag knappt kan beskriva med ord, men hela jag fylldes av en enormt intensifierad känsla av kärlek, ljus, hopp, frid, lugn, entusiasm och ja alla positiva superlativ du kan tänka dig. Det kändes som att jag skulle spricka av glädje och var överallt - även utanför mig själv.  - För att sedan störtdyka in i mig själv för att bli tvungen att bearbeta sorgen till min bror som gått bort och komma tillfreds och säga adjö till honom. Plus minus. Livets motpoler. Jag tvingas låta livet berätta för mig vad jag lärt av detta. Jag kan inte annat än att rikta hela mitt väsen en enorm tacksamhet till Brandon och Resan för att ha gett mig denna upplevelse och jag väntar med spänning på morgondagens program. 

Namaste <3 

(tisdag 12 mars) 

Oj nu inser jag att jag inte har skrivit på jättelänge. Mycket har hänt detta första kvartal; jag har gift mig och varit på bröllopsresa i nästan en månad totalt (5 dagar i Trysil och 3 veckor i Thailand). Det känns mycket härligt att vara fru <3. 

Jag hann läsa en bok på bröllopsresan som inspirerade mig såpass att jag bokade en kurs med författaren; Resan av Brandon Bays . Boken handlade om mycket det jag tror på och läst om av andra författare, alltså att man kan läka sig själv genom att gå in i sina cellminnen och finna orsaken till varför man åker på vissa sjukdomar eller hamnar i oönskade situationer. Kursen är en 3-dagars djupdykning i en själv och hon har tagit fram verktyg för att hitta kärnan till de problem och utmaningar man har i livet. Jag har ingen cancer eller någon större sjukdom jag behöver ta tag i men jag är nyfiken på fortsatt självutveckling och tror att Brandon har hittat ett fint verktyg som kan hjälpa mig under resten av mitt liv. Kursen är i mitten av april, jag kan knappt bärga mig!

(fredag 14 december) 

Förra lördagen hade jag tjejmiddag hemma hos mig. Jag hade skickat i väg sambon och ungarna för natten så att jag hade fritt spelrum. På livsstilsmässan hade jag träffat mediumet Maria Teresa och inför kvällen hade jag bjudit in henne hem till mig så att tjejerna kunde få varsin avläsning på 15 min var samt en liten kurs i tarot. Alla tjejerna blev superspända och glada över överraskningen. Dock tyckte nog jag och kanske någon mer (fast de inte ville/vågade säga det) att tarot biten gick överstyr. Jag hade förväntat mig att hon skulle göra en läggning med lite riktade och generella budskap till brudarna, men istället så valde hon ut 22 kort från leken och ville att vi först skulle säga vad de betydde för oss för att sedan berätta dess innebörd. Det blev lite övermäktigt så jag bad henne efter någon timme (där hon hunnit med 5 kort... ) att istället börja med avläsningarna. Maria Teresa är en kvinna med riv i och mycket i hennes sfär handlar om kvinnor och deras sexualitet och styrka så nästan alla av oss fick hemläxa att ligga mera med våra män (skratt) för att så mycket styrka sitter i sexualiteten. Det kan jag hålla med om och yogan förespråkar också sexuell vitalitet. Jag fick återigen läsningen som jag fick på mässan att jag skulle fokusera (och kommer att lyckas med) jobb jobb jobb jobb jobb och att bygga företag. De flesta av tjejerna var nöjda med sina avläsningar med det var ett par som inte tyckte att det stämde alls och en som inte vågade träffa henne privat (vi var totalt 11 st). 

(torsdag 22 november) 

Tänkte tala vidare lite om yogan som numera är min nya drog, det är ju verkligen helt fantastiskt! Har även som newbie till Yoga i princip insett att Kundalini Yoga är Kriya Yoga ungefär - alltså det som Paramahansa Yogananda talar så varmt om i sin bok. Det är verkligen en fantastisk yogaform som stärker både kropp och själ. Livet som småbarnsmamma med barn under 1 och 3 år är rätt så slitsamt samtidigt som jag försöker att rodda hus och företag samt bygga upp mitt lilla imperium. Det stärker verkligen och gör så att jag orkar. Jag har ju kört en del gratis yoga via Youtube, men nu skaffade jag faktiskt ett konto på www.gaia.com det var black friday rea (ja jag vet - man ska inte uppmuntra den sortens köpbeteende men nu var det så) så jag fick innevarande år samt 2019 för 59 USD, annars kostar det 99 USD per år. Testade en Kundalini klass där idag av Guru Jagat, kändes mycket bra. Sidan verkar ha hur mycket som helst inom bland annat yoga, meditation, paranormal, universum, healing etc. och beskriver sig själva som "Netflix inom andlighet" (typ). Kommer förhoppningsvis ha mycket glädje av den sidan. 

En grej jag kom på häromdagen som var lite kul; jag borde verkligen skriva upp allt som medium jag träffar säger till mig... men för ett par år sedan precis när jag flyttat in i mitt hus så var jag på Regnbågen i Haga (Göteborg) och träffade sköna Helena-Magdalena Ivekrans-Nätt. Jag kommer inte ihåg allt hon sa nu, men nu håller vi på att söka bygglov och precis fått godkänt för en renovering och ombyggnation så kom jag på att när hon beskrev huset så nämnde hon även att vi höll på att fixa fasaden och balkongen - vilket jag då tyckte var konstigt och viftade bort. 

Jag är ju verkligen en junkie på allt andligt och kan inte få nog... och eftersom merparten av mina vänner inte alls är på samma spår (fast en del verkligen borde) så har jag tyvärr inte så många att prata med om detta (därav denna hemsida). SÅ jag är med i en del forum på Facebook, varav i ett så fick jag en läggning med änglakort (tror jag det var) av Karin Westerberg... jag vet inte riktigt vad jag tycker om följande läggning, men man ska ju såklart vara öppen till nya intryck:

"Hej fina du Här kommer din läggning med ditt möte med din guide 

(måndag 9 oktober)

I fredags och lördags var jag tillsammans med 15 andra på en helt fantastisk kurs i hypnos med Erik Olkiewicz ( https://hypnosshow.se/ ) Jag är alldeles hänförd. Han både hypnotiserade oss och gav oss verktyg att göra det själva (även kunna göra det på andra). Jag trodde verkligen inte att jag kunde bli hypnotiserad men alla timmar (dagar, veckor sammanlagt) av självhypnos och meditation via Youtube, Spotify, poddar med mera måste ha gett resultat för redan vid andra försöket så var jag helt inne i det. Första gången var jag alldeles för medveten och kunde inte riktigt släppa taget (och man får göra lite tester under "djupgåendet" för att se om man är med eller inte). Egentligen handlar det mycket om attraktionslagen och visualisering, skillnaden är dock att han planterar den nya eller valda sanningen i din hjärna så att du tror på och agerar utefter den. För min del behöver jag släppa rädslor, tro på mig själv, våga lyckas helt fullt ut, äta och leva hälsosammare bland annat  - och detta planterades in i mig. Kursen var i Stockholm och efter avslutet så gick jag ut och åt och drack alldeles för mycket vin med vänner och för första gången någonsin så hade jag ingen bakfylleångest alls. Jag var bara lycklig (och trött). Han lät oss också spela in honom och oss själva och andra, så vi kan lyssna på hypnoserna och göra dem igen i efterhand. Har även fått allt i en pärm så jag kan hjälpa andra och läsa in andra hypnoser för mig själv. En kille ville sluta snusa - Erik hypnotiserade honom för detta, han har fortfarande inte snusat. Han ville borsta tänderna efteråt. En kille ville sluta dricka alkohol, han fick dock en abreaktion och började skaka och svettas... kanske abstinens? Jag fick en abreaktion när jag skulle ta fram ett minne som jag ville dissociationera  mig från. Helt plötsligt var jag 3-4 år gammal  och fick fram hemska bilder som jag helt förträngt. Erik hjälpte mig att distansera mig från minnet, sätta musseöron på personerna i bilden och gav mig ballonger på armar så jag kunde flyga iväg. Det var en helt fantastisk upplevelse som är svår att beskriva i ord. Erik gör inte så mycket privatcoachning men kan varmt rekommenderas för företag eller grupper (eller testa om ni kan är nyfikna, man kan bara få ett nej :) ). 

Jag träffade även Maria Teresa Riquelme , henne var det riv i minst sagt :) Hon sa också att jag står inför en extrem förändring, jobb, jobb, jobb och jobb och en massor med resor. Hon sa att det kommer att gå extremt bra för mig företagsmässigt och kommande 10 år så blir det mycket byggande :) KUL! Palli tyckte att jag skulle gå en kurs, men när jag frågade Maria om det så sa hon "vaddå kurs - jag är född medial - behöver inte gå på kurs för det, det behöver du inte heller" Hon sa att jag kan heala, men att jag kan använda min andlighet istället i arbetet och privatlivet men att jag inte behöver gå på kurs för det :) Tänkvärt ändå. Förstår verkligen de medium och andliga som behöver fler ben att stå på såsom kurser, seanser etc. men måste säga att jag håller med Maria, har man gåvan så har man den, så förutom att man skulle tycka att det är roligt - så kanske det är rätt meningslöst med att gå en kurs för att "öppna upp sig mera". Maria sa även en hel del privata saker som fick mig att tänka till ordentligt om min familj och partner. 

(lördag 22 september) 

Drömde häromnatten att jag hade en jättestor orm i huset. Stor och svart typ som den i första Harry Potter filmen. Jag lotsade den genom huset och lockade ut den - den följde mitt kommando. Var tvungen att googla ormens betydelse i drömmen och blev väl minst sagt glad när det handlade om att ha kontroll över sin andlighet. 

Från https://shaman.se/artiklar/aggetsdrom.shtml

"Ormen som symbol förekommer över hela världen, ofta som symbol i olika kulturers kosmogoni (hur världen skapades).

I många kulturer är den en symbol för Gudinnan och för vishet. Precis som Moder Jord själv är ormen i de flesta kulturer både uppbyggande och nedbrytande, både återfödelse och död, både vishet och falskhet och speglar på så sätt vårt dualistiska synsätt. Ofta står den för just livskraft, det nya livet, både som kvinnlig livgivare och som manlig fallisk alstringskraft. I grekisk mytologi är ormen bl a en symbol för Hygieia och Asklepios i deras aspekt som läkegudomligheter. Även i många andra kulturer symboliserar ormen läkekraft. Den är också en symbol för Hermes, gudarnas budbärare och helgad Athena som visdomen."

Från https://www.dromcentrum.se/dromlexikon.htm 

Har kommit på mig själv med att ha svårt att hitta svenska ord ibland (skratt), jag pluggade mina universitetsstudier utomlands, men det var ju ganska längesedan nu (14 år sedan jag började...) då bodde jag många år utomlands så det var mer naturligt då. Nu har jag bott i Sverige i snart 10 år igen. Kom på att det måste ju ha att göra med att jag ständigt lyssnar på engelska youtube klipp, Spotify, poddar etc. med diverse innehåll. Brukar ofta ha någon guidad engelsk meditation när jag ska sova också. Måste ju vara mitt undermedvetna som är förvirrat... :) 

(tisdag 18 september)

(tisdag 28 augusti) 

Som ni vet så är jag ett big fan av YouTube och kanalen YouAreCreators, där finns bland annat en massa NDE (near death experience) och igår på väg till Sthlm så lyssnade jag på några stycken. Den här tyckte jag var väldigt bra - i natt drömde jag hur mycket spännande som helst om min själ och mitt gudomliga syfte här på jorden. Har skrivit det förut men säger det igen; vi är en spirituell varelse med en mänsklig upplevelse. Och visst är vi till för att uppleva det mänskliga livet som vi lever i nu, i den form vi är nu. Vi är precis där vi ska vara och upplever det vi ska uppleva. Allt är som det ska. MEN - vi har möjligheten att påverka vårt liv. Lagen om Attraktion är på riktigt - glöm inte det. Detta är (mitt) fantastiska liv med oändliga möjligheter. Jag är frisk, jag är vacker, jag är stark, jag är rik, jag är fantastisk, jag lever ett liv i överflöd, jag har allt jag behöver, jag älskar mig själv, jag är bra precis som jag är, jag är här för att lära, utvecklas och älska. Hjärnan förstår inte "inte" och nej - tänk alltid i positiv form och på det du vill ha. 

(fredag 24 augusti) 

I måndags var jag på Regnbågen i Haga i Göteborg och träffade Marlene Eckerlöv. Har flera vänner som varit hos henne och hennes "syner/spådomar" har alltid stämt. Förutom att hon just nu var inne i en världskonspirationsteori och att Sverige snart kommer att gå under på grund av Isis, krig etc. så berättade hon mycket annat intressant (jag tänkte på det Eckhart Tolle sa i någon föreläsning - Ett medium är bara just ett medium - alltså en kanal - och de får även in det de är inne på just nu, så man behöver kanske inte svälja allt med hull och hår). MEN jag har ju sökt kontakt med min bror, saknaden efter Marcus är enorm för mig och även fast jag förstår att han inte kunde fortsätta med detta liv så är det ett hål i mig som är svårt att fylla igen. Utan att avslöja något så frågade jag iaf henne om hon kände någon som ville ta kontakt. Hon sa att en brodersgestalt fanns närvarande och att hon hade haft ont i magen hela dagen (han hade sjukdom där). Hon sa iaf att han är ofta med mig och har det bra. Kändes fantastiskt. Till råga på det så har ju min kompis Svana gått bort för några år sedan, har drömt om alla som jag hållit kära, förutom just Svana, men inatt kom hon till mig. Jag frågade varför hon dröjt så - hon hade varit upptagen på annat håll sa hon :) 

(fredag 17 augusti) 

Välkommen till världen! Välkommen till Landet Lagom. Nu är det dags att rätta dig in i ledet. Börja med att lära känna din familj, lär dig deras vanor, seder och bruk. Sedan är det dags för programmering; förskola, dagis, skola och universitet. Lär dig om religion, ta efter din familjs eller hitta en du tycker om eller tro på ingenting. Tror du på ingenting lär livet bli lite tuffare. Tror du på en religion kan livet bli skamfyllt och fyllt av skuldkänslor. Lär dig om människans historia, lär dig att begränsa dig, hitta din inriktning, bli bra på den, zooma in dig, skaffa ett jobb, res till Kanarieöarna och Sälen på din semester, skaffa dig lite för höga lån så att du verkligen stannar vid ditt jobb som du kanske egentligen inte tycker om. Eller så älskar du ditt jobb för dess utmaningar och lärdomar, berätta gärna då om det, hur bra du har det - men inte för mycket. Se till så att du inte sticker ut för mycket i din omgivning, var lagom, låt inte för mycket, men om du låter för mycket se till så att du gör det med andra i din like. Ta gärna bilder på ditt liv, de bra delarna, och dela med dig i sociala medier. Involvera dig i hjärtefrågor på nätet och tryck gilla och dela så mycket som möjligt, det kanske hjälper någon att se att du vill. Lev utan överraskningar, hitta dina rutiner? Försök att inte gå utanför din bekvämlighetszon. Var stolt och förlåt inte dina oförätter. Håll fast vid dina principer utan att ta in andras åsikter eller perspektiv. Jobba tills du blir 65, få en lagom pension, lek med dina barnbarn, eller tog kroppen för mycket stryk under arbetslivet? Lyckades du slippa undan jobb? Lyckades du hitta ett sätt att gömma dig bakom/för samhällets trygga skyddsnät? Hittade du en livspartner? Älskade du hen? Eller blev det lite bekvämt efter några år, men ni ville ungefär samma saker och ensamheten och ovissheten var ju mer skrämmande. Fick ni barn? Börja om, lär dem hur din värld fungerar. 

Men tänk om livet är så mycket mer? Tänk om livet är ett spel? Tänk om vi föddes in i precis det livet vi skulle födas in i? Tänk om vi skulle hitta vår karma, lära oss våra läxor och lärdomar? Tänk om vi skulle finna ut att det är så mycket mer än vi tror? Tänk om det är så att vi är en spirituell varelse med en mänsklig upplevelse, men att vi måste upptäcka detta? Tänk om en tanke bara är just en tanke? Tänk om vi kan leva gränslöst utan begränsningar? Tänk om detta är ett av många liv på jorden eller på andra planeter, med en ny upplevelse som vi är menade att uppleva? Tänk om livet kan bli precis så bra som vi vill att det ska bli? Tänk om Lagen om Attraktion verkligen är på riktigt? Tänk om varje människa är som en radiosändare med osynliga vågor som utsöndrar precis den energi och tankar vi har inom oss. Tänk om vi kan få precis det livet vi vill ha om vi bara vågar lita till oss själva? Tänk om vi inte blir offer till våra omständigheter utan istället lär oss av dem och går vidare? Tänk om vi alla kan lära oss att finna lyckan inom oss istället för utanför? Tänk om vi alla kan hela varandra bara vi finner kärleken till oss själva och alltet? Tänk om meningen ÄR att vi ska älska varandra och vi kan alla hjälpa varandra? Tänk om vi kunde sluta leva i krig och förstörelse men istället i kärlek och harmoni till varandra och vår jord? Tänk om svaret på alla frågor vi söker är KÄRLEK <3  

(onsdag 18 juli)

Jag upptäckte precis att Spotify har börjat få ljudböcker nu också. De hade bland annat spår från Eckhart Tolle, Esther & Jerry Hicks, Deepak Chopra, Dr. Wayne Dyer och Louise Hay med flera. Även om Youtube funkar utmärkt och är gratis är det underbart att slippa reklam och att kunna sätta på knapplås när man lyssnar. 

(måndag 18 juni)

PÅMINNELSE Verb är sådant som man gör till exempel går och kör. En tanke är ett verb, alltså något du aktivt gör. Du kan välja dina tankar. Det kanske låter corny men du kan välja att vara lycklig. Du kan välja att vara älskad och älska din tillvaro. Du kan välja att vara precis den du vill vara. Allt handlar om förhållningssätt. Just nu väljer jag en mysig fluffig omvärld med kärlek överallt - det är gött att leva! Gör det bästa du kan av din tid här på jorden, snart kanske den är slut - vad kommer du ligga och tänka på på din dödsbädd? Vad önskar du att du vågade? Vad missade du? Brydde du dig för mycket om vad andra tyckte och tänkte? Gör inte det - var bara dig själv till lags - livet blir så mycket roligare då!

Kollade igen på Tony Robbins dokumentär (ligger på Netflix) I am not your Guru. Såg den för ett par år sedan och insåg att jag också /ligger i/har legat i/stundvis faller tillbaka i/ lejonfällan (Han tar upp ett exempel när en lejonunge tas in hos en flock får och uppfostras där - tror hen är får - men upptäcker vid en lejonattack (från annat lejon) att hen också är ett lejon) - kontentan är att hitta essensen om vem du är och våga leva efter det. Genom att finna din sanning och syfte så lever du lyckligare. Vad är då min essens? Vad är min karma? Vad är mina livsutmaningar? Om jag går tillbaka från när jag var liten och enbart levde i nuet (innan jag minns) så berättade mina föräldrar, faster, vänner till familjen etc. att jag var en solstråle. Jag kramade alla (även alkisarna på torget) och älskade alla. Well... jag var även föremål för alla grabbar på gatans doktorslek... har alltid haft extremt svårt att säga nej, vill alltid glädja alla andra och vill alltid sammanföra människor. Har kompromissat med mina egna standards för många gånger för att få kärlek och vara till lags. Egentligen har jag alltid velat alla andras bästa (alltså vad jag tror är deras bästa). Varit dumsnäll, varit rädd att använda för svåra ord till och med ibland för att se till så att alla verkligen förstår. Pratat lite för snabbt och ibland sluddrigt för är det verkligen viktigt det jag har att säga? Men det senare har ju livet lärt mig. Jag tänker att livet har lärt mig fel. Men det ÄR inte fel att älska alla, det är inte fel att sprida glädje, det är inte fel att vilja vara snäll, det är inte fel att vara generös. Vad som är fel dock är när man gör det för vad man tror att andra vill att man ska göra och vara och inte för vem/vad man själv vill vara/göra. De senaste åren har jag lärt mig att jag kan visst sprida glädje och kärlek men utan att kompromissa med mig själv. Jag märker dock att det är svårt när man träffar människor från förr, eller sådana som redan satt en i ett fack- det blir nästan per automatik som man går in i samma mönster och relation som förväntas av den personen. Vad som är svårt är när man själv känner en inre förändring och vet att egentligen är allt annorlunda - men det går liksom inte fram. Ska man försöka att framhäva en förändring, eller falla tillbaka i gamla mönster? Alltså inte bara i skadade relationer, utan i de vanliga med familj, vänner, kollegor och annat löst bös. 

Inser när jag läser igenom detta att jag pratar om två olika saker som jag satt samman som en; 1 - att sprida glädje och kärlek. 2 - att ändra beteende, värderingar och tal utefter vem jag är med - - sluta prata om saker som jag TROR den andre vill prata om eller vill höra. Konklusion; 1 - keep it going. 2 - var BARA mig själv och ingen annan (alla andra är upptagna ;) ). 

Vad min livsuppgift är kan jag inte veta säkert, men jag tänker att det kanske är att vara en förebild för min omgivning, vara god, snäll, generös och omtänksam. Kanske hjälpa till där jag behövs, kunna förändra livssynen och förhoppningsvis kunna öppna ögonen för de som behöver det. Sprida glädje och lämna ett kärleksfullt avtryck efter mig. Bygga företag som för med sig allmännytta, vara rättvis, lönsam, hjälpa andra, alla ska vinna. Ha skoj, resa, utmana mig själv och min närhet. Lite lagom mål för landet lagom ;) 

(onsdag 2 maj)

Det här med bön är något som många av de böcker jag läst och föreläsningar jag tittat på uppmanat till. En bön måste vara uppriktig, du måste tro att den ska fungera och den måste vara direkt till universum. Jag börjar få en aning om att detta fungerar snabbare än vad jag tidigare trott. Eller så kanske det är så att man måste gjort min (eller liknande) resa först innan det börjar verka. Alltså att jag har ändrat mitt psyke, livsuppfattning och hela tro-system. Men jag har märkt att de böner jag har haft har alla besannats. Alltså när jag varit i "nöd" eller verkligen velat eller behövt något och bett en uppriktig bön - så har den omedelbart besannats. Detta gäller främst hälsa för mig och familjen men även mål företagsmässigt. Jag har märkt också att mitt liv har blivit så mycket ljusare. Jag kan verkligen se ett tjusning med det mesta och även om egot ibland vinner och tar över min kropp så är det väldigt sällan numera. 

Återigen -bland andra (böcker) - Att överlista Djävulen, Lev Livet Fullt ut och Livet inifrån och Ut får en verkligen att förstå att egot inte är DU. Men egot är smart och försöker nästla sig in, men då är det viktigt att återigen se på det som en åskådare. Vidare är det viktigt att understryka att även om jag inte skriver lika ofta här så lyssnar jag eller läser andliga böcker/poddar/youtube VARJE VECKA. Kan inte nog understryka vikten av upprepning upprepning upprepning. 

(onsdag 4 april)

Kunde inte sova inatt och då kommer så klart alla möjliga tankar till mig. En sak jag låg och grubblade över var orgasm och könsstympning/omskärelse i bägge former; kvinnlig och manlig. Det lustiga som jag inte kunde sluta tänka på var att det är oftast de mest religiösa folkslag men då även judar och de flesta amerikaner (som överlag är religösa) som utför dessa (på män) och i djupt troende tredje världen länder på främst kvinnor. Men det som förbryllar mig är att de tror på en perfekt Gud/Allah/Skapare - men med akten att förändra det Hen skapat så säger man ju just att Hen är ofullständig. Alltså att det som Gud skapat inte var bra nog så vi måste förändra detta. Jag menar att om Gud hade tyckt att det vore synd att njuta av sex, då hade Hen skapat kvinnan från början utan en klitoris eller förmåga att njuta. Manlig omskärelse har inte med sex att göra men om förhuden skulle vara oren då hade han ju inte haft den där från början. Tänk om det är så att orgasmen är ett sätt för oss "stackars" människor att komma närmre det gudomliga - inte bara ett sätt för oss att vilja fortplanta oss. När jag skriver oss stackars människor så menar jag främst oss i västvärlden som tappat kontakten med det andliga - det är inte många av oss som tror eller har något hopp om livets mening eller livet efter detta. Meditation och olika former av yoga för många av oss närmare det gudomliga och ett inre lugn, men för de som inte hittat dit så har alla människor möjligheten till en orgasm som släpper taget om allt och lösgör alla möjliga endorfin, oxytocin och stresslösande effekter. Gud/Skaparen/Universum måste ju ha gett människan detta verktyg som en gåva för att även icke-troende skall kunna få ett avbrott i den annars så hårda (för många) verklighet vi lever i. 

Filosoferar man vidare i detta med en fullständig Skapare så är det så otroligt konstigt hur många troende anser män vara överlägsna kvinnan. Det blir ju samma sak här - att säga att Guds skapelse kvinnan inte är lika mycket värd som mannen är ju i princip att kritisera hela skapelsen. Jag tänker vidare att överhuvudtaget kritisera någon annan människa över t.ex. kön, ras eller etnicitet är att kritisera Gud, för Gud är fullständig och perfekt och allting är som det ska vara. Om det inte skulle vara så så hade det ju inte varit så. 

Nu är jag inte en helt fördomsfri människa och kom på mig själv att fördöma en tiggare som kom in på NKs café häromdagen. Omedelbart fick jag dåligt samvete - men just tiggeri eller egentligen effekten av att (enligt min mening) slösa bort denna fantastiska gåva livet som vi fått ger mig otroliga obehagskänslor. Egentligen är det en av mina största rädslor i livet - att inte lyckas. Och min mening av att lyckas är som jag skrivit att leva ett lyckligt kärleksfullt och innehållsrikt liv. För mig innefattar detta familj, vänner, hälsa, ett hem, ett stimulerande arbete, en stabil (gärna överflödig) ekonomi, en frihet att kunna göra och köpa vad jag vill. Men jag kanske var tiggare i mitt förra liv, eller så blir jag det i nästa för jag tänker att även där finns det en mening - alla upplevelser och utmaningar skall läras och det är precis som det ska vara... 

(tisdag 6 februari) 

Jag födde en liten flicka den 5:e januari <3 Vilken fantastisk lycka! Förlossningen gick förhållandevis bra och återhämtningen har gått över förväntan. Känner mig så oerhört tacksam över att jag fått privilegiet att föda två fantastiskt fina friska barn! Störst av allt är kärleken <3 <3 <3 

Största fokus har varit graviditet och föräldraskapet den senaste tiden, men jag har hunnit läsa två böcker om själen och livet efter döden; dels Eben Alexanders "Till himlen och tillbaka" och Michael Newtons "Själarnas resa". Jag kan varmt rekommendera bägge. Lovar en utförligare recension lite senare om du inte orkar läsa dem, men nu har jag svårt att komma ifrån och skriva så mycket mer då min lilla dotter vill ta all min uppmärksamhet :) .   

(lördag 2 december) 

Håller på att plöja igenom Sprit Science youtube-kanal. Mycket intressanta grejer. En sak jag fastnade för var ett experiment som gjorts på tre glas med ris som fylldes med vatten. Experimentet gick ut på att varje dag under en månad säga till det första glaset "jag älskar dig" det andra glaset "jag hatar dig" och det tredje glaset lämnades likgiltigt. Efter en månad hade det första glaset med ris börjat utsöndra en fantastisk arom. I det andra glaset hade riset blivit helt svart och i det tredje glaset hade riset börjat mögla. Detta fick mig att återigen tänka på vilken otrolig vikt kärlek har på oss själva och vår omgivning. Bara genom att säga till sig själv "jag älskar dig" "jag är fantastisk" "jag älskar allt med mig" "jag är bra precis som jag är" etc. så fylls ju hela kroppen med lyckokänslor. Säger du till dig själv att du hatar dig, är ful, duger inte, korkad, äcklig osv. så fylls du med obehagskänslor. Tänker att det blir mer och mer självklart att sjukdomar och elände kommer ur hat och att lycka, hälsa, framgång kommer ur kärlek. De liknade också i experimentet vid hur viktigt det är att ösa kärlek till spädbarn för dess framtida utveckling och tro på sig själv. Personligen kan jag inte sluta pussa på mitt barn och ösa ur mig kärlek. Som Astrid Lindgren sa "ös kärlek över barnen så kommer vettet av sig självt". Detsamma gäller ju moder jord, naturen, barn, människor, djur - ja egentligen allt som har liv i sig, öser du kärlek över det så florerar det. Då blir din omgivning fylld av lycka och kärlek. 

Detta går tillbaka till Michael Neills böcker om tanken, förutsättningarna kan vara precis desamma det enda som skiljer sig är din tanke kring dem. Men det är just tanken som gör hela förutsättningarna. Om du tänker om dig själv som fantastisk, oövervinnerlig, vacker, smart, älskad - då är det ju precis det som din upplevelse blir. Tänker du negativt om allting så blir ju din livsupplevelse negativ. Man kan inte säga det nog: men det enda som skiljer sig är verkligen ens egna tanke och uppfattning om det. Du kan vända varje situation till positiv och älskvärd genom en tanke (nej kanske inte om du sitter i fängelse eller andra extrema fall - men du kanske kan dra lärdom ur jobbiga situationer). 

Spirit Science och Drunvalo Melchizedek pratar också om att om man lever och agerar genom hjärtat (istället för hjärnan) så blir hela ens livsupplevelse helt annorlunda. Eckhart Tolle har också skrivit om detta - alltså vikten av att ösa kärlek över allt och framförallt nuet så blir allting annorlunda (till det bättre). Om/När du mediterar och gör det genom guidad meditation så ber "dem" ofta dig att först gå igenom hela din kropp, kroppsdel för kroppsdel. Om du dessutom förutom att du flyttar din tanke dit - även sänder ljus och kärlek till varje del - så fylls du med en fantastisk känsla. Låt sedan medvetandet vara kvar vid hjärtat och låt ljus och kärlek stråla eller flöda därifrån. Jag tänker att det är det Drunvalo menar - alltså att låta medvetandet vara kvar i hjärtat och agera utifrån kärlek. 

(fredag 17 november)

Har märkt att vissa av youtube-länkarna i "lästips" inte fungerar. Försöker att fixa detta omgående. 

Jag håller på att läsa The Ancient Secret of the Flower of Life (FoL). Mycket symbolik minst sagt men det börjar komma samman. I med att jag läser den så har jag blivit jättenyfiken på the Flower of Life (jag ändrade precis bilden på denna sidan till FoL - om du inte vet hur den ser ut eller orkar googla). Jag hittade en youtubekanal som heter Spirit Science som förklarar detta och även förklarar på ett lättbegripligt sätt det som jag håller på att lära mig och har försökt att förklara med denna hemsida. Kan varmt rekommenderas! Kort och gott så handlar det om livets alla beståndsdelar och vad man behöver förstå för att leva ett fulländat, lyckligt och upplyst liv. Den har dock gått steget längre än många av de andra böcker jag läst och förklarar här med vetenskap och historia sammanvävt med andlighet. 

Namaste <3

(onsdag 18 oktober)

Jag läste precis klart Louise Hays bok Du kan Hela ditt liv, i en stor del av boken så skriver hon om olika sjukdomsförlopp och deras egentliga orsaker. Till exempel om man är förkyld så kan det vara relaterat till att man stör sig på en närstående, har man öroninflammation så har det att göra med att man får in för mycket information man inte vill höra. Cancer har med bitterhet och brist på förlåtelse etc. Mycket intressant läsning, personligen kommer jag ha den som uppslagsverk i fortsättningen. Men att psykets brister manifesteras i kroppen har jag trott på länge, men just att hon skriver så specifikt vad som är vad är otroligt intressant! 

En annan bok jag precis börjat läsa med inrådan av min vän Robin som nu även tvingar mig att läsa källan , är Drunvalo Melchizedeks bok The Ancient Secret of the Flower of Life , den är minst sagt krånglig att ta sig igenom och även fast jag studerade helt på engelska så måste jag erkänna att den är svår att greppa med all symbolik, formler och vetenskap. Med det sagt så är den mycket intressant och blandar in vetenskap med vårt ursprung och livet i andra dimensioner. Berättar mer när jag läst klart, den är i 2 delar. 

Jag har den senaste tiden fått lite dille på medium, och häromdagen var jag hos Marlene Eckerlöv , jag frågade lite om healingen och om det kan skada mig eller bebisen, hon svarade att det är universums renaste energi så det skulle det inte alls, men om jag känner mig obekväm så skulle jag vänta tills efter förlossningen. 

Jag frågade lite om bror om hon kunde känna hans närvaro, hon fick mycket obehagskänslor och sa att hon kände sig otroligt trött när hon tonade sig in på hans energi och att han vilade och kände sig tillfreds med att ha gått bort. Det som gör att jag hela tiden frågar om honom är att jag undrar så om han visste hur sjuk han var samt om han led när han gick bort. Någonstans inom mig känner jag att jag skulle ha gjort mer och jag känner mig så självisk att jag inte gjorde det i slutet. Jag kände så mycket motstånd inom mig när jag träffade honom för att han såg ut som att han bott på gatan i 30 år och luktade kemiskt. Jag var liksom lite äcklad av min egna bror och jag har så fruktansvärt dåligt samvete för detta. Jag kanske till och med visste hur sjuk han var någonstans inom mig men ville inte se det/kännas vid det? 

Jag hoppas verkligen med hela mitt hjärta att det gick fort för honom och att han inte kände sig olycklig vid tillfället när han gick bort. Jag hoppas så att han känner frid där han är nu och skulle så gärna vilja få en kontakt med honom så jag fick veta lite mer. Jag inser att det är en självisk tanke och att jag mest söker för att stilla mitt egna oroliga inre och samvete i detta. 

(måndag 2 oktober) 

Alltså det här med healing är ju väldigt spännande... jag berättade ju om mässan där vi var där Adam Gil Lazaro sa att han kände att jag också hade krafter. Jag drömde ju också för ett tag sedan (innan mässan) att jag hade krafter, testade på en kompis som sa att det funkade. Min mamma är återigen dålig och jag frågade pendeln om jag kunde bota henne och om det skulle skada mig i så fall. Nej sa den - alltså att det inte kommer att skada mig och att ja - jag kan heala henne. Men jag ringde ändå en vän till familjen och frågade och hon sa att hennes dotter (som har krafter) fått missfall efter att hon healat henne. Blir lite orolig därför och tänker att jag får vänta tills bebisen är ute.  

Så i helgen var min lilla familj och jag på landet och min son släpper en tung konservburk (majskolvar) på min fot så det börjar blöda, får även en jättebula. Men så kom en bön till mig (ja det låter corny) där jag bad om beskydd och universums/guds krafter genom mig. Så på morgonen när bulan är enorm så tar jag mina händer på foten och skickar kraft eller vad det nu är. Har strumpor på mig. Nån timme senare tittar jag på min fot och såret och bulan är borta???!!! 

(tisdag 19 september) 

Nu har jag testat pendeln, tänker att jag skriver ner här vad jag frågade så får vi se i januari om det stämmer. Pendlade att jag väntar en liten flicka, men att brors ande/själ inte finns däri. Det senare kommer jag väl iofs aldrig få reda på? Men om det är en flicka eller pojke märker vi <3 

(måndag 18 september) 

Igår var jag på Livsstilsmässan i Göteborg vid Heden med en vän. Det är verkligen superskönt att gå på sådana mässor och omge sig av människor som har hyfsat likadant synsätt på livet som en själv. Många utställare är ju såklart enbart inne på sin grej, men det är härligt att få nörda in sig lite. 

Jag hade med mig stora spenderar-plånboken och tänkte att jag skulle gå all-in - vilket jag verkligen gjorde. Jag provade på healing av Adam Gil Lazaro vilket var en helt fantastisk känsla, det kändes som att kärlek strömmade in i hela kroppen och jag kände mig helt underbart lycklig och tillfreds. Jag har ju fått en känsla de senaste månaderna att jag också har healingkrafter och tänkte under healingen att jag skulle skicka tillbaka lite kärlek, vilket han kände! Det var ju kul! Tänker att när jag fått lille bebisen i magen och kommit tillrätta i min kropp igen så borde jag testa någon kurs för att utforska detta mera. Känslan jag får när jag healar är att när jag blundar så ser jag personen i fråga i typ eld, så skickar jag ljus från mig själv till den andre. Vet inte alls om det är rätt teknik men det har ju fungerat på dem jag prövat med. Är dock orolig nu när jag är gravid om jag tar energi från bebisen som växer i magen så vill inte göra för mycket ännu. 

Jag träffade även två olika sierskor eller medium, den ena hette Catarina Degestam och hade kontakt med andevärlden och hon sa att det är min brors själ som kommer att återfödas i min mage, men antagligen som en liten flicka. Hon sa att Marcus (bror) var uppe med mormor i himlen och att han hade kommit fel i sitt förra liv. Det kändes ändå äkta när hon pratade och hon beskrev bror och mormor på rätt sätt, även hur bror gick bort. 

Sedan var jag hos en annan som hette Eleonor Lysell som pratade mer om min själ och tidigare liv. Hon sa att jag hade en mycket vacker själ och en mjuk och god aura. Att jag nu under några år kommer att bygga upp företag etc. för att senare om ca 10 år gå vidare till mer humanitära uppgifter, precis så sa även mitt medium på Regnbågen i Haga, Susanne Swantesson. Kändes skönt att höra. Jag har undrat ett tag om jag är självisk som vill bygga upp en ekonomisk trygghet, men Eleonor sa att det är inget ont i det (det vet jag ju... men ändå skönt att höra det från annat håll). 

Jag köpte även en pendel, jag har inte trott på ting, stenar, skyddsgrejer etc. men jag testade den där och den fungerade! Man kan ställa Ja och Nej frågor till den så pendlar den svaren till dig. Fantastiskt! Har inte använt den sedan jag kommit hem, men ska testa den mer och återkoppla. 

(tisdag 12 september) 

Jag har ju tidigare rekommenderat Michael Neill, då hade jag bara lyssnat till honom, nu läste jag precis klart hans bok Livet Inifrån och Ut vilket jag kan rekommendera varmt. Boken är extremt lättläst och han ser till så att läsaren verkligen förstår vad han menar. Han pratar om livets upplevelse genom sinnet, medvetandet och tanken. Genom att bara ändra på din tanke så får du en helt ny upplevelse. Man kan se livet som att vi är spirituella varelser som har en mänsklig upplevelse. Inte tvärtom. Han refererar också till Sydney Banks en hel del, honom hittar du här. 

Jag har precis som Michael pratat mycket om insikter och sökandet efter dem, Michael förklarar så enkelt att en insikt är ju helt enkelt bara en ny tanke som kommer till dig. Varifrån? Det beror på din tro... Universum/Gud/Alltet... 

(fredag 8 september) 

Louise Hay gick tyvärr bort för någon vecka sedan, eller kanske inte så tragiskt eftersom hon är över 90 och har levt ett kärleksfullt och innehållsrikt liv. För mig betydde Louise otroligt mycket, framförallt i början när jag började min - som jag trodde då - psykologiska resa mot ett ljusare inre. Då bodde jag nära Slottskogen i Göteborg och kommer ihåg att det var en helt fantastisk höst. Jag kunde gå runt bland de vackra färggranna träden både i Slottskogen och i Änggårdsbergen och lyssna i timmar till hennes ljuva röst och kloka råd. Jag var då tvungen att liksom programmera om min tro om mig själv, och Louise lärde mig verkligen att se på mig själv och mitt liv på ett helt annat sätt. För det är jag evigt tacksam och hoppas (men vet mest) att hon vilar i frid och har det bra på andra sidan.

Jag beställde precis hennes bok Du kan hela ditt liv för att se till att jag alltid har tillgång till henne, tidigare har jag som sagt bara lyssnat till henne. 

(söndag 27 augusti) 

Det känns så tragiskt på något sätt när man träffar och umgås med människor totalt utan självinsikt eller förmåga att se bilden från ett yttre perspektiv. Det är som att vissa vill vara olyckliga. Jag tänker att stolthet måste vara bland människans värsta fiende, i alla fall när det gäller kärlek. Jag var på möhippa igår och vi pratade mycket om Gary Chapmans bok (som jag rekommenderat tidigare) hur man ska fylla på varandras tankar (plural av tanker) på det sättet som ens partner kommunicerar sin kärlek. Jag håller med till 100 % att det underlättar alla förhållanden du har, varesig det är med din mamma, kompis eller partner, om du har möjlighet att upptäcka dennes språk och sedan visa uppskattning/kärlek på det sättet som hen kommunicerar. Det hjälper dig även förstå hur den personen visar kärlek även om det inte är ditt språk. Men går man ett steg djupare in i "lär känna dig själv och din själ" så behövs inte det. För allting utanför dig är liksom externa faktorer. Om du lär dig lita till dig själv och din inre kompass och visdom så behöver du inget yttre för att må bra. Du är ju redan fantastisk precis som du är. Nu lever jag också i denna värld och tror att även om det finns olika meningar med att jag vandrar på denna jord, så är jag ändå människa här och nu, och nu upplever jag denna världen som människa, som mig, under de förutsättningar som har givits mig, och tro mig, jag behöver också få visat mig kärlek och uppskattning från mina medmänniskor på främst två av de språk som han skriver om. Men målet någonstans med min andliga resa är att det inte skall behövas alls. Jag är, tror jag, en bit på väg, men inte där ännu. Tills dess att du är där, så rekommenderar jag dig oavsett om du vill läsa Garys bok eller inte, i all kommunikation du har med andra människor, att försöka sätta dig på samma nivå, du är varken bättre eller sämre än någon här på jorden (om du inte är en mördare eller våldtäktsman då... då är du ganska illa därhän) och bete dig därefter.

Nu gick jag in på sidospår... som vanligt vill jag säga allt på en gång och förleds. Anledningen till att jag reagerade på stoltheten och bristen på självinsikt är att så många tyvärr förlorar kärleken för att de är så otroligt angelägna om att "vinna", de vill inte tappa ansiktet eller visa svaghet... Vet inte hur många gånger det ska behövas sägas att kärleken inte är en tävling. Jag brukar tänka som Henrik Fexeus skrev tror jag - vad är alternativet? Vill jag aldrig mer se denna person? Kan jag verkligen inte leva med det sättet som hen beter sig? Om svaret är nej - jag vill inte leva utan den personen i mitt liv - då blir det lättare att acceptera personen som den är. Med eller utan självinsikt... kom ihåg... hen förstår inte bättre just nu. Man kan sällan ändra på något annat än sig själv och sin egna inställning.

Jag är hundra procent säker på att just kärleken är en av de anledningar som vi vandrar här, hitta kärleken till först dig själv och sedan till din omgivning (precis som den är). 

(torsdag den 27 juli)

Jag skrattar nästan idag när man tänker på hur saker och ting kommer upp när det är dags. För ett par dagar sedan kändes det som att jag stod och stampade; vad händer nu liksom? Nu när jag tror mig veta hur saker och ting fungerar vad är då nästa steg? Många meditationer jag har gjort har handlat om hur man separerar sina tankar, och många böcker jag läst försöker få en att förstå att dina tankar inte är du, men ingen har (för mig) förklarat det enklare än Michael Neill . Han förklarar det på ett lättbegripligt sätt som jag nu äntligen tror mig ha lyckats ta till mig. Om du tänker efter så är det helt omöjligt att kittla sig själv och det är omöjligt att bli skrämd av sin egna röst, eller om du skulle vara skådespelare, av dina egna filmer. Det är ju självklart för människan att det är så. Men vad man (jag) missat är ju också, som så många sagt förut (inkl. jag), du är inte dina tankar, din oro, din stress, dina föreställningar, de är alla verb, alltså något man aktivt gör eller som kommer till en. Alltså sluta identifiera dig och skräm upp dig av dina egna tankar. De är precis som dina drömmar inte är på riktigt (förutom vissa drömmar då...). Om du ser din hjärna som en motorväg och dina tankar är de bilar som kör förbi, eller att du är himlen och dina tankar är de små moln som ibland skymmer sikten. Om du kan lära dig att isolera tankarna och förstå att de är inte du så kommer du på att du är det som är bortom tankarna, det sköna lugna vattnet bakom. Det ligger i människans natur att vara nöjd och glad, som nyfödd bebis är man huvudsakligen nöjd, men reagerar enbart direkt på situationer - och sedan när de fått sin vilja igenom, blivit mätt, torr, underhållen eller vad de nu vill så är de nöjda och glada igen. Sådana är vi med, bara det att samhället försöker få oss att glömma det. Sedan förklarar han vidare (precis som många andra, George Lucas bland annat) att kraften finns inom oss, alltså att all visdom, frågor eller svar vi behöver finns inom oss när vi väl hittat stillheten. Han förklarar det enkelt att vi kan se oss själva som en GPS, vi fungerar helt korrekt från början, men envisas med (som jag gjort nu ett tag) att hitta manualen och olika instruktionsböcker, men GPSen fungerar alldeles utmärkt från början. Tyvärr vi har glömt bort detta och ber om yttre råd och hjälpmedel för att vi tror att vi inte fungerar. Hittar vi stillheten och skriver in adressen så ska vi se att det fungerar förträffligt. Michael förklarar detta mycket bättre än jag och jag rekommenderar varmt att du lyssnar på dessa (1, 2, 3) först, sen leder youtube dig vidare. 

Jag laddade ner för ett tag sen förresten gratisappen Headspace som också enkelt försöker lära dig att ge din hjärna lite andrum och se dina tankar för vad de är; förbipasserande. Identifiera dig inte med dem.  

(söndag den 23 juli)

Det är så många tankar just nu, det känns som att jag vill göra mer. Men vad kan man som en liten människa göra för att sprida ljuset? Jag tar inte hand om moder jord som jag borde, med ett blöjbarn så förbrukar jag fruktansvärt mycket mer av våra resurser än vad jag borde. Jag har nu nästan helt slutat att äta kött, men äter fortfarande fisk, ägg och laktos. Höll mig hyfsat vegetarian tills jag blev gravid igen och då ville kroppen ha mer än grönt. Får man skylla på det? Jag har inte vågat gå ut till mitt umgänge (förutom ett fåtal) med hur jag egentligen är fastän jag vill det. Men jag tänker att jag inte ska pracka på någon min sanning - utan istället lägga fram den om jag tror personen i fråga kan ha nytta av den. Samtidigt vet jag flertalet i mitt umgänge som skulle behöva ett högre perspektiv, men de är liksom inte mottagliga - så då tänker jag (kanske själviskt?) att det inte tjänar något till ändå. Men vem är jag att döma egentligen vem som borde bli upplyst eller inte? Eller se ett nytt perspektiv? 

Tänk om alla mina vänner och bekanta kunde få känna som jag gör (mestadels ;) )? Tänk om de kunde stanna upp och inse vad som är viktigt i livet? Uppskatta det lilla? Se vad de har? Vara tacksamma för att vi får leva nu i denna tid med så mycket fint runtomkring oss. 

Jag lyssnade på en bra nära döden upplevelse på youtube som pratade en del om själen och uppvaknandet som jag varmt rekommenderar, den ligger här , som det mesta jag lägger upp är den på engelska. 

YouAreCreators har en egen kanal som också ligger på youtube, många av deras klipp handlar om hur finner ekonomisk lycka, detta var jag ganska mycket inne på i början av min utveckling eller sökande, men insåg ganska snabbt att det är ju inte pengar det handlar om. Eller visst - det klart att pengar underlättar - men man ska nog se dem mer som ett verktyg för att kunna göra saker, alltså föreställ dig vad du vill uppnå, bo, uppleva, resa till köpa osv. så hjälper klippen dig att ställa om din hjärna. Nu är jag personligen mer inställd på att finna mitt syfte, varför är jag här, vad ska jag uppnå i denna livstid i den kropp jag lever i nu? Tills jag kommit på detta tänker jag att jag får försöka sprida ljus och göra det lilla jag kan i min omgivning för att sätta ett exempel. Eller mitt syfte kanske är just detta - att finna upplysning sprida ljus och att söka efter mitt högre syfte?  

(måndag 17 juli)

Jag har precis tittat klart på SKAM alla säsonger. Julie Andem som har skapat serien har på ett helt fantastiskt briljant sätt vävt in upplysningen och läran om kärleken i serien. Jag hoppas verkligen att ungdomarna idag och alla som ser serien tar till sig budskapet som serien förmedlar; låt inte rädslan vinna, störst av allt är kärleken som övervinner allt <3 Jag är helt rörd till tårar hur fint programmet är. De djupdyker och normaliserar tonåren, utanförskap, mobbning, homosexualitet, islam, invandring men går även in på individualismen och dualismen på ett helt fantastiskt sätt. Jag ber till alla gudar däruppe att alla som ser serien verkligen förstår dess innebörd.  Överallt finns tecknen när du väl öppnat ögonen; i musiken, filmer, media och i naturen. Världen ber dig att vakna, öppna ögonen. Det är nu det händer <3  

(torsdag 29 juni)

Det har hänt en del i mitt liv det senaste, vilket betytt att jag inte uppdaterat på länge, men jag tänker på min sida ständigt och hoppas på att jag ska kunna ge inspiration genom mina andra inlägg till er som läser. 

Jag var med om en fantastik upplevelse för någon vecka sedan som har påverkat mig otroligt mycket. När min mormor, familjevän och bror gick bort drömde jag om dem alla. Mycket levande drömmar där jag i drömmen visste att de kom med meddelanden till mig. Familjevännen sa så fint att man aldrig dör, och att hon finns överallt. Bror sa att man ska inte vara rädd, leva i nuet och uppskatta livet. Mormor hälsade mest till mamma men sa att hon var lycklig. Men egot fungerar som det gör, och försöker rationalisera och säga till jaget att det är önskedrömmar. Men så för någon vecka sedan drömde jag om en tjej jag inte har träffat på flera år, Kristin, jag har henne inte på några sociala medier eller någon kontakt med henne över huvudtaget. I drömmen reagerade jag på att jag träffade henne, och vi pratade lite. Ett par dagar senare ringer en annan kompis och säger att Krisitin har gått bort just den natten jag drömde om henne. Hädanefter kommer jag alltid lita på mina drömmar och vad de säger till mig. För mig var detta ett fantastiskt tecken från ovan att jag ska lita på mitt inre. 

(fredag 2 juni) 

Jag är med i en grupp på Facebook som heter Heja Livet, i den gruppen finns drygt 40 000 svenska tjejer som peppar varandra, skickar jobbmöjligheter, skriver om problem, vill hitta vänner etc. Men sedan kommer allt för ofta föraktet; föraktet mot män och föraktet mot en viss typ av människor. Mitt främsta problem med människor är folk som inte accepterar alla. Mycket snack är det om feminism och hemska män. 

Jag är till 100% humanist, jag tycker att man ska acceptera alla oavsett kön, läggning, ursprung eller intressen. Jag har aldrig tillåtit någon att diskriminera mig eller satt mig i en offerroll på grund av mitt kön. För mig är det en ickefråga.  

(måndag 29 maj)

Jag kan inte nog rekommendera Neale Donald Walsch, jag lyssnade i bilen igår på väg hem från landet där jag spenderat kristihimmelfärdshelgen på den här . Just nu så känner jag att hans filosofi stämmer väldigt bra in på mitt tankesätt. Jag fick även en fin tankeställare när jag tittade på ett youtube-klipp där Kim Kardashian var hos Ellen där hon berättade om sitt överfall i Paris där hon blev rånad och hur det förändrade hennes liv och hennes sätt att se på saker. Det känns som att världen vaknar.  Mitt sätt att se på t.ex. pengar har förändrats avsevärt den senaste tiden. Det handlar inte om att ha en massa pengar på ett konto, det handlar om hur du kan berika ditt liv du lever nu i den formen du är nu. Det handlar om att du måste bestämma dig för vem du vill vara och hur du vill göra/vara det. Vad du vill uppleva - hur vill du uppleva det? Hur du kan hjälpa andra och skapa värde för andra? Det handlar inte bara om dig själv och hur du kan berika ditt liv; det handlar om din familj, vänner och din omgivning. Pengar är kärlek - inte ondska. Hur kan du sätta ett exempel som inspirerar andra? Om du förstår detta och kan sätta det i praxis så flödar likvida medel automatiskt in i ditt liv - utan större ansträngning. Kom ihåg - samhället har lärt dig och oss alla fel. Vi är ett ungt universum, ett ungt folk, vi har precis börjat vår utveckling. Kom ihåg - för 100 år sedan hade man knappt rinnande vatten och el i hushållen. Laptopen som jag sitter och skriver på har kommit till under min uppväxt. Det går otroligt fort i den digitala utvecklingen men långsammare i vårt andliga uppvaknande. Vi måste hitta tillbaka till kärnan, vakna, inse var vi kommer ifrån. Det finns mer till livet än ekorrhjulet, lördagsshopping på gallerian och sociala medier. 

(onsdag 24 maj) 

Andas... andas... andas... idag har jag inte vaknat på rätt sida. Sov oroligt, min sambo var uppe med bebis tidigt som bara gnällde efter mig (kanske) så kunde inte få ro. Kommer upp och det ser ut som kriget o bebis är inte glad = mamma inte glad. Mediumet jag träffade igår var inte bra alls, han kom bara med generella grejer och det kändes inte på riktigt. Så tråkigt när jag fick sådan fin kontakt med honom på telefon. Blev riktigt besviken då jag verkligen hade hoppats att få något från brorsan. Sedan har jag suttit i chatt med två stolpskott på support gällande deras utbetalningar när jag sålt grejer på tradera. Så frustrerande. Tänker på vad Walsch sa om lagen om opposites - aldrig har det stämt så bra. Det är som att allt jag visualiserar och försöker sända ut kommer motsatt tillbaka. Det är nu man är sugen på att ge upp, men jag vet ju bättre. Redan genom att skriva detta så tänds ett ljus i hjärtat. Nu får vi vända den här dagen. 

(tisdag 23 maj)

Jag har alltid gillat människor. Jag känner ett speciellt band till ca 95% av alla jag möter. Ända sen jag var liten har jag alltid vetat direkt vem du är, personlighetsmässigt alltså. Allt för ofta har jag dock valt att ignorera mitt inre och ändå gett en människa en chans eller försökt att forcera fram något som inte finns. Det har varit svårt för mig att lyssna till mitt inre. Jag tror inte att alla personlighetstyper passar ihop men jag har ändå försökt att acceptera och vara trevlig mot alla, man vet inte vad någon går igenom. Vad kostar ett leende och ett hej liksom? Jag är och har dock alltid varit allergisk mot människor som försöker vara något de inte är. Det blir en sådan svår kontrast för mig för jag vet ju vem dem är så när de försöker att visa upp något annat eller säga att de är något de inte är så möter jag enormt motstånd i mitt inre. Självinsikt är verkligen ett av de största stegen mot inre frid och lycka. Det är svårt att ta sig ur egots grepp utan att kunna se saker och ting utifrån. Filosoferar jag vidare så tänker jag att tänk om det är så att jag känner detta band med människor för i själva verket är vi ju ett. Extra mycket har jag känt igen typ alla nya människor jag möter den senaste tiden, tänker om det är symptom av uppstigningen... 

Just nu söker jag extremt mycket, jag har varit i kontakt med ett medium som har kontakt med min bror. Han har redan gett mig budskap från honom från andra sidan. Det är en helt fantastisk känsla - tänk om/att allt det jag tror på faktiskt finns och jag fått bevis - för så funkar egot - bevis, bevis, bevis och även om jag får 1000 tecken och bevis så försöker egot ständigt ta över. Kampen mellan ljuset och mörkret är i ständig rullning. 

Vi ska träffas i eftermiddag för att prata mer så tbc... 

(tisdag 2 maj)

Jag har precis hittat Neale Donald Walsch på youtube, han har ingen egen kanal men finns massor med klipp med honom. Han är mest känd för sin bok Samtal med Gud. Jag måste varmt rekommendera hans klipp, jag la även upp ett par under lästips på youtube fliken. Han ger ett fantastiskt komplement till boken the secret som du säkert hört talas om. Inte för att jag helt köpte the secret i sin helhet - men han förklarar det som att lagen om attraktion som the secret främst handlar om är bara en av fem delar av hur världen är uppbyggd. De andra delarna är:

Life expresses itself through:

1. The Energy of Attraction, which gives you power.

2. The Law of Opposites, which gives you opportunity.

3. The Gift of Wisdom, which gives you discernment.

4. The Joy of Wonder, which gives you imagination.

5. The Presence of Cycles, which gives you eternity.

Det är ingen idé att jag försöker förklara mer men kolla här för mer information. Det mesta på youtube som finns tillgängligt är på engelska.

Jag hittade också genom en facebookgrupp jag är med i Anette Sahlin som har gjort ett jättefint klipp om uppstigningssymptom . Jag kände så himla väl igen mig på nästan alla påståenden. Jag tycker det är jättehärligt att gå i skogen eller vid havet och lyssna på olika intressanta vägledare. Nästan varje dag tänker jag; "vad kan jag lära mig idag?". Jag får liksom hela tiden bevis eller tecken från olika håll att jag tänker rätt och är på rätt spår. Underbara aha-upplevelser som klickar fint i mitt inre. Sedan är vi alla olika, så vad jag tar med mig från det jag lyssnar på och läser kanske inte inte är detsamma för dig. Jag hoppas att du får en fin upplevelse av de rekommendationer jag ger och tar med dig vad som är viktigt just nu för dig.

Namaste <3

(tisdag 25 april)

Idag ska jag begrava min bror. Det är inte roligt. Rent ut sagt helt förjävla fruktansvärt. Jag plockade blommor att ha med till ceremonin i trädgården. Jag vet inte ens vad jag ska skriva mer genom tårarna. Livet har sina outgrundliga vägar.

Jag fick dock ett vackert tecken från brorsan; jag satt och slösurfade lite på instagram där bekanta lägger upp hashtaggen #ootd , jag visste inte vad denna betydde så jag googlade; första svaret har min bror svarat outfit of the day. Så fantastiskt att han alltid har svar på allt även från andra sidan <3 

Älska mig när jag behöver det som mest och förtjänar det som minst.

(torsdag 13 april)

Jag fortsätter skriva lite men om ett annat ämne; drömmar... tänk vad mycket våra drömmar berättar för oss. Igår kväll innan jag gick och la mig så tänkte jag att nu behöver jag styrka och kärlek uppifrån. Mina önskningar blev besvarade och hela natten har jag drömt fantastiskt. Jag fick ett större perspektiv och kärlek skickat till mig. Som vanligt med drömmar är det ingen förutom dig själv som bryr sig om innehållet - så jag ska inte återberätta vad jag drömde, men jag kan prata lite om kontentan. Jag drömde om flera olika liv jag har haft, jag fick bevis för kärleken uppifrån, och att vi är här för att uppleva. Att allt har en mening ett syfte. Jag fick titta på mig själv från ett yttre perspektiv. Jag vet att allt kommer inifrån, men som George Michael säger så ibland måste man ha lite tro. Just nu är jag under extrem utveckling, där varje andetag förändras, där jag försöker att finna en djupare tro, där jag försöker att gå in mer i ljuset. Livet gör det inte lätt hela tiden dock, skickar prövningar och händelser hela tiden för att testa dig. Men jag är inte prövningen, jag upplever den. Jag bär inte omvärlden på mina axlar. Det händer, men det händer inte mig.

(torsdag 13 april)

Jag drömde att du var med på din begravning, nyfiken över vad folk skulle säga om dig. Jag är helt övertygad om att det var en sanndröm. Ska se till så att det blir precis så som du hade önskat. Vi ska kittla ditt ego och hjälpa folk minnas din glans.

Ett av de finare sista minnena jag har av dig är när vi var hemma hos mamma den sista gången. Det var så makabert, du döende, fastän du inte ville berätta eller låtsas om det (vägra bli besegrad) och mamma i canceroro (som nu är över). Jag däremot var full av liv och lyckorus, dels för att jag funnit frid i mitt inre, och dels för min underbara son som jag älskar så. Vi satte på Magnus Carlssons tolkning från SMB Eternal Love och jag och min son dansade runt i vardagsrummet. En stund av klarhet så tittade vi på varandra och du delade min lycka. Om du har läst Paulo Coelhos bok Alef så beskriver han så bra ögonblick när blickar möts då man bara förstår utan ord. Ett sådant ögonblick var det.

Nu är jag ledsen, försöker få in i mitt inre att vi inte skall ses i denna värld något mer. Jag är med i en andlig grupp på Facebook där jag pratade med ett medium som skickade en hälsning från dig. Du sa att du är lättad och att du nu förstår. Det känns bra. Men saknaden är oavsett där. Och tragiken ligger och gror. Tänk vad man kan kasta bort ett liv. Tänk om du kunde sett livets goda frukter. Allt är inte svart eller sprit.

(torsdag 6 april)

Jag har haft en känsla de senaste dagarna, känt mig otroligt rastlös och illa till mods. En liten föraning har grott inom mig som om att förvarna mig om vad som komma skall. En exflamma till min äldsta bror skrev till mig i tisdags och undrade när jag pratat med bror senast. Förra måndagen, den 27, när jag skrev om offerkoftan - som till största del syftade till honom - , ser jag i min historik. Min äldsta älskade bror. En skadad själ som kämpat med klor, armbågar och vassa ord genom hela livet. En stackars pojke som hamnat fel som trots tusentals vänner på sociala medier och kanaler utåt var helt ensam här i världen. Ingen som riktigt förstod eller var på samma nivå. En människa som vägrade leva efter samhällets regler, som vägrade ta ett jobb som var under hans värdighet som han uttryckte det. En man som kämpade och slogs med allt och alla, som skapade konflikter ur intet och grabbade tag i minsta halmstrå för kontakt. Som levde kvar på de förbannade långgatorna när festen varit slut för längesedan. Som vägrade växa upp. Som förstörde både sin kropp och själ. Till slut dog den, inte själen, men kroppen... den orkade inte mer. Han vägrade lyssna på sjukvården, han lyssnade som vanligt bara på sig själv.

Jag saknar dig, kommer alltid att sakna dig, jag kommer sakna våra glädjerus och samtal för till mig lyssnade du alltid. Vi ses i nangijala bror.

(tisdag 28 mars)

Tänk att jag hela mitt liv trott att min rastlöshet berott på någon bokstavskombination. Jag har alltid tänkt att jag inte passat in, att jag inte är som alla andra. Nu förstår jag att det är mitt inre som tidigt velat berätta för mig att allt är bara en uppställning - samhället är bara på låtsas, det är en "lek" eller en uppställning som "dem" skapat. Det är ett ekorrhjul som jag inte passar in i. Det har tagit en stund att klura ut vad det är. Det har tagit en hel del misstag, prov, övningar, gråt och en jädrans massa tandagnisslan. Jag har umgåtts fel, jag har tänkt fel, jag har värderat fel. Fast egentligen inte fel - utan bara inte rätt ännu. Det är prövningar för att jag slutligen ska hamna här. Då jag för första gången känner en inre frid. Frid i mitt inre för att jag äntligen förstår. Men det är svårt att förklara vad jag förstår, för du måste förstå. Samhället lär oss fel. Det stämmer inte vad de lär oss i skolan. Rädslan är inte på riktigt.

(måndag den 27 mars)

Offerkoftan... oj så många som har på sig den... det här är ett otroligt känsligt ämne, och jag kommer väl antagligen i och med detta trampa en hel del på tårna. Nu talar jag inför i-landsproblemsverige. Alltså inte länder med krig, svält, fruktansvärda naturkatastrofer eller annan terror. Kränkta stackars svennar och folk som förstör sina liv på grund av någon händelse i tidig barndom. Sedan föder man på denna smärta, man föder på synden, man föder på att "men jag är på det här sättet på grund av det som hände mig när jag var liten/några år sedan - och nu tänker jag inte ta ansvar för någonting mer som händer mig i fortsättningen, det är fruktansvärt synd och jag kan inte fungera normalt i samhället" Nu kanske jag låter hård och cynisk, och visst lite cynisk är jag. Du ÄR ansvarig för ditt liv. Bara du kan ändra på ditt liv, du kan inte ändra på alla andra, du kan bara ändra på dig själv och din inställning. Frågan som du måste ställa dig är om du vill må dåligt? Jag tror helt ärligt att en hel del människor vill det. Det går att bearbeta jobbiga händelser genom terapi, akupressur, healing, Alexander Loyds teorier bland annat. Men precis som Tolle säger; du kan välja att spela upp din barndom, olyckor osv. i din hjärna hela tiden, eller så kan du välja att fokusera på nuet och se till så att din nuvarande livssituation och tillvaro blir bra. Inte bara bra, helt underbar faktiskt. Men du måste välja att släppa smärtkroppen, du är inte den, även om du tror det så har den tagit över ditt liv och du identifierar dig med den. Du kan släppa den, förstå att den är inte du.

Kom ihåg; du ser inte världen som den är, du ser den som du är. 

(söndag den 12 mars)

Vad är meningen med allting kan man undra? Om och om igen, vi lever, vi andas, vi dör. De senaste 100 åren har vi förstört vår jord mer än vad människan har gjort under tusentals eller miljontals år av utveckling. Människan är utan tvekan den mest grymma obarmhärtige varelsen som någonsin levt på vår jord, inte nog med att vi mördar och gör illa varandra dagligen, vi våldtar vår jord, vår planet, vårt djur- och växtliv som om det inte fanns någon morgondag. Dessutom gör vi otrolig skada förgäves. För 100 år sedan så åt man kossan eller grisen som man dödade, men idag så får så många djur dö förgäves och slaktas helt utan efterfrågan. Jag försöker att inte äta kött längre. Även om jag tror att det är meningen att vi får äta viss del av det, men inte på sättet vi gör idag. Inte importerat kött, fisk från andra sidan jorden eller över Öresund heller för den delen. Varför har man övergett jordbruket till sådan stor del idag? Varför står så mycket land runtomkring oss obrukat? Varför uppmuntrar man inte det närproducerade? Varför importerar vi inte bara det som inte vi har i Sverige? Exotiska kryddor, frukt eller grönsaker som inte finns naturligt i Sverige året runt? Varför köpa sjukt kött som har fått i sig så mycket antibiotika och vem-vet-vad från Tyskland eller Portugal (till exempel)? Varför har man uppmuntrat ett osunt köpmönster som har förstört det bönder och brukare har byggt upp under tusentals år? Varför köper vi läder från Kina och inte från Kinna? Vad händer med alla hantverksfabriker? De är kontorslandskap, konferenslokaler eller övergivna bruk? Ja jag inser att utvecklingen måste gå vidare - som den sig bör - men till vilket pris? Hur lämnar vi efter vår jord när vi dör? Vad får våra barn ärva? När ska världen vakna?